Det började med två stycken olika klädesplagg, det mest uppenbara den moderna skillnaden mellan manlig och kvinnlig klädsel; byxa och kjol. Men det är inte så enkelt. Grekerna och romarna bar tunikor, en form av kjol. Bergs människor, som dagens Skottar och Greker, bar faktiskt kjolar. Kvinnor i öst bar byxor. Det mest användbara greppet är nog skillnaden mellan tropisk och arktisk klädsel.
Förutom på grund av kyla så bars kläder, inte på grund av blygsamhet, utan för uppvisning och beskyddande magi.
Under senare år har man funnit användbar dokumentation, mycket på grund av upptäckten av grottmålningar. Geologer har gjort oss medvetna om klimatet under istiden, då stora delar av Europa, var extremt kallt. Det största motivet för att täcka kroppen då var för att stänga ute kylan.
Mannen upptäckte snart att de kunde jaga och döda, inte bara för köttet utan för skinnet, dom började bära päls. Skinnet som var virat runt axlarna hindrade rörelse och lämnade en del kroppen utsatt. Så man blev tvungen att forma det på något sätt även om det inte var meningen från början. Ett annat problem är att när djurskinn, när de torka, blev väldigt hårt och ofrombart. Så man va tvungen att komma på ett sätt för att göra dom mjuka. Den enklaste metoden är att mödosamt tugga/mala skinnet, något som eskimå kvinnorna fortfarande gör idag. Senare upptäckte man att olja eller späck hjälpte till att hålla skinnet mjukt under en längre tid, fram tills att olja torka så klart. Nästa sätt man kom på var garvning, en enkel metod som vi använder fortfarande oss av idag.
Nästa uppfinning var en utav de största uppfinningarna i den mänskliga historien; Synålen. Nålar utav elfenben från mammutar, ben från rådjur, betar från valrossar, har hittats i Palacolithic grottorna, där de förvarades för 40 000 år sedan. Denna uppfinning gjorde det möjligt att sätta ihop skinnbitar, så att de passa kroppen, används fortfarande av eskimåerna. Undertiden i de varmare klimaten, så